https://rumandcokeenjoyer.github.io/sweden-wealth-gap/

Jag låser upp min telefon och ser notiser från Spotify, där väntar poddavsnitt från diverse olika poddar jag följer, bland annat P3 dokumentär, P3 Krim, Dagens Eko, P3 Historia & Gräns.

Jag lyssnar på dessa poddar och tackar vänligt att vi har ett så bra system där jag kan få lyssna på bra producerat content samtidigt som jag lär mig något om samhället. Det här är en underhållning för mig som jag inte ens behöver betala för tack vare att vi har kommit överens om public service.

Jag bor i Örebro och spenderar mycket av min tid ute och deltagar i evenemang som OpenArt där jag får se vad andra människor har tänkt när de ställer ut sin konst.

Markus Allard verkar inte förstå att den här typen av content och evenemang, är något som är kul för en annan person. Jag är så tacksam att vi har den möjligheten i Sverige att vi får många fördelar med hjälp av skattebetalarna.

Att ta bort dessa saker från mig skulle göra mitt liv en aning tråkigare för jag vill lära mig om samhället, jag vill deltaga i evenemang. Jag tycker inte att public service är ensidig som människor får det att framstå, jag tycker att de är väldigt tydliga i sina reportage och poddar vad de vill framföra.

Jag vill inte få min information från höger eller vänstervridna hemsidor, jag vill få min information från public service som vi tillsammans har enats om vad deras uppgift i samhället är. Givetvis faktakollar jag Public service också, men det är sällan jag har behövt göra det.

I ett land som Kina eller Nordkorea eller Ryssland så blir dessa människor hjärntvättade av deras egna stat, men jag är så tacksam att vi har en så bra public service som har en bra och viktig uppgift och som inte är varken höger eller vänster. Det är kvalite på riktigt för mig och det vill Markus Allard minska på. Han till och med skrattar när han säger att han vill ta bort Public Service och nöje.

Det blåser lite mjukare vindar i den här valrörelsen. Sjukvården är alltjämt den viktigaste valfrågan för väljarna, och jämfört med förra valet så har skola och utbildning gått om lag och ordning på listan.

Det är inte så dumt, för nu kanske vi slipper en valrörelse där man plockar politiska poänger genom att göra samhällets svagaste till måltavlor. Kanske behöver vi den här gången inte lyssna på politiker som försöker bräcka varandra i att berätta exakt hur hårda de ska vara mot nyanlända eller exakt på vilka sätt man ska kunna kasta ut invandrare som inte sköter sig i det här landet. Alla de som talat om hårda tag, de måste helt enkelt vårda språket lite bättre – för att möta väljarna.

Skickligast av alla, som vanligt, på att hitta en ny väg när en gammal väg inte fungerar, är KD:s Ebba Busch. Alltid vass på de här nästan vettvilliga lappkasten, lägger först fram sina principer och om de inte passar har hon alltid andra. Och det måste sägas, hennes försök att möta efterfrågan på mjukhet är faktiskt sensationell och värd någon slags aktning i sig. Från ingenstans gjorde hon i början av sommaren klart att hon ville ha mer ”hjärta” i politiken.

Det var ju inte länge sedan hon pratade om vikten av att ”hålla packet borta” under en diskussion som handlade om svensk invandringspolitik

När jag såg det tänkte jag att detta är en krumbukt som är för svår till och med för någon så skicklig som hon. Ebba Busch, känd som rätt ordentligt hjärtlös i så många år, nu stod hon där och log ömsint och empatiskt, nu ville hon, som om det vore det mest naturliga i världen, plötsligt slå ett slag för ”en höger med hjärta”. Nu var den hårda retoriken borta, sådant ville hon inte längre veta av, nu pratade hon om höjda barnbidrag och mindre klasser i förskolan.

Jag tänkte bra försök, men det kommer inte gå, för några av de där sakerna hon sa, de har satt sig och jag tror att folk kommer ha svårt att glömma dem. Det var ju inte länge sedan hon pratade om vikten av att ”hålla packet borta” under en diskussion som handlade om svensk invandringspolitik. Detta kunde omöjligt gå, tänkte jag. Hon, som bara för några månader sedan, pratade om medmänniskor som ”pack”, nu skulle hon plötsligt introducera ”hjärtat” i svensk höger?

Hon som efter påskkravallerna frågade sig varför det inte sköts skarpt, hon som besviket undrade varför polisen inte stoppade riktiga kulor i magasinen, varför det nu inte fanns 100 skadade upprorsmakare på sjukhusen. Hon som kallade sig ”regeringens murbräcka”, och som var med och drev igenom tonårsutvisningarna med sådan bestämdhet. Hon som köpte ett hus av en 80-årig man och när han dagen efter ångrade sig och ville häva köpet så blev hennes svar att stämma honom. Det var den kvinnan som nu, från ingenstans, pratade om ”en höger med hjärta”. Jag tänkte: lycka till med det lappkastet!

När Indikator Opinion i veckan presenterade vilket förtroende svenska folket har för partiledarna så var jag rätt säker på att hon skulle ha sjunkit kraftigt, för denna tvärvändning från iskyla till värme var helt enkelt inte trovärdig. Men jag hade fel. Det visade sig att Ebba Busch har rusat som en raket på listan, förtroendet för henne har ökat med 8 procentenheter sedan senaste mätningen, hon har nu gått om SD:s Jimmie Åkesson.

Det är då jag förstår vidden av hennes genialitet. Hon gjorde det, resan från isdrottning till Moder Teresa, ormen som över en natt ömsade sitt skinn och blev en helt annan – och alla gick på det. Då är det ju bara att konstatera. Hon är skickligast, hon är bäst, det är nu jag inser: hon kommer att överleva alla andra.

Hej hörrni.

Har varit arbetslös ett längre tag nu och det är så fantastiskt mentalt nedbrytande, särskilt nu i valrörelsen. Terapi funkar inte och jag tror att det enda som kan hålla mig vid liv nu är att ha *ett politiskt perspektiv på det, istället för bara självhat och skam*.

Så jag vill skriva något, och undrar om någon av er här vill göra det med mig. En essä, ett manifest eller debattartikel eller vad det nu blir. Det behöver inte nödvändigtvis publiceras någonstans, mest för att få ordning på tankarna och formulera en stabil grund för vårt människovärde.

Jag läser och skriver en del. Är med i en socialistisk bokklubb. Gillar Roland Paulsens böcker och arbetskritik. Tänker mig en studiecirkel där vi föreslår läsning, spånar, diskuterar och skriver tillsammans. Anonyma Arbetslösa, om vi så vill.

Skriv här eller pm:a om ni är intresserade.

Tycker för övrigt att jag inte matchade med M och S på någon punkt ändå får man så här

Nya siffror visar en viss uppgång i xenofoba attityder bland Tidö. Inte oväntat att det ser ut såhär hos SD, men trenden bland M visar väl att SD snarare påverkar M än vice versa. Kristersson har inte tämjt SD, snarare blir M allt mer SD-fierat.

Jag vet nu att folk kommer dra upp brottsstatistik/socioekonomi för att rättfärdiga intresset av att bo i svenska områden yada yada. Och även om vi köper att det skulle drivas mer av socioekonomi än rasism så har vi fortfarande rätt stora orosmoln kvar i de andra frågorna som ställdes.

Att nästan hälften av SD:are tror på biologisk determinism om intelligens, en tredjedel inte vill ha invandrare som chefer och 40% inte vill ha invandrare ingifta i sin familj är inget annat än ett utflöde av rasism. Därtill hade det ökat de senaste 8 åren, trots SD:s ”vitbok”.’ Går ränderna ur? Att var femte/sjunde moderat höll med är också oroande.

Det som oroar mig är att jag ser samma trender jag ser i Trumps USA, med ett förnyat intresse för ”rasbiologi” och tron på att det finns definitiva skillnader mellan folkslag. Något som bland annat Elon Musk satsat hårt på att sprida senaste året. Detta används sedan för att förespråka särrättigheter och en tro på vitmaktsteorier. Därmed sen en återgång till hat mot ”rasblandning” och dylikt. I längden är inte detta särskilt kompatibelt med en liberal demokrati. Detta används (likt förr) för att blockera klassmedvetenhet och solidariet, och leder sedan till det vi ser i USA nu. Rika blir rikare, medan mycket annat blir sämre. Vita amerikaner har inte fått det bättre trots aggressiv rasism från Trump & satsningar på ICE.

Siffrorna slår också visst hål på teorin om att rasism/främlinghetsfientlighet minskar om ”politiker talar öppet om problemen” och ”ger folket de hårdare tag de önskat”. Snarare ses något motsatt effekt?

Vad tänker ni om dessa siffror? De är alltså från Institutet för framtidsstudier

Moderaternas Vallöften 2026

Socialdemokraternas Valplattform 2026

Sverigdemokraterna Vad Vi Vill (det närmaste en valplattform de har)

Liberalernas Valmanifest 2026

Vänsterpartiet "Därför ska du rösta på V"

Kristdemokraterna Val 2026

Centerpartiets Valmanifest 2026

Miljöpartiet Valmanifest 2026

BONUS:

Medborgerlig Samling Valfrågor 2026

Örebropartiet "Vår Politik"

Piratpartiet Sakpolitik (Saknar ett dedikerat valprogram)

Enad Röst Valplattform 2026 (Samarbete där bl a Feministerna fd F! ingår)

Tror de på allvar hans skrikande och gapande i riksdagskammaren kommer göra någon nytta alls? Eller är det bara 18-åriga pojkar fast i trotsåldern som tror det ska bli så skojigt att se ultrapopulisten Allard trakassera politiker å deras vägnar?

Grejen är att jag tror de kommer skita i om Allard skolkar från varenda omröstning och inte får ett skit gjort, så länge han genomgående levererar verbal misshandel mot alla politiker de ”hatar”. Det är verkligen deprimerande att representativ demokrati reduceras till någon form av live-underhållning med starka toner av hämndbegär. En riksdagsplats eventuellt slösad på någon som älskar att piska upp hat och hotfull stämning.

Vilka är för övrigt miljonärerna som sponsrar honom? Betalar han trollfabriker online? Är sjukt att det på varje tiktok-inlägg om honom är massa anonyma konton som låter som Nordkoreansk stats-tv.

"När SVT och Aftonbladet bygger sina valkompasser klipper de bort partier under 4 %-spärren. Det gör att du riskerar att missa de alternativ som faktiskt matchar dina värderingar och åsikter bäst.

Den här kompassen är annorlunda. Genom att jämföra dina svar mot hela det politiska spektrumet (8 riksdagspartier och 15 utmanarpartier) får du ett mer träffsäkert resultat än i vanliga valkompasser.

Svara på 25 frågor (tar ca 3–4 minuter) och upptäck var du egentligen hör hemma på den politiska kartan!"