tt Socialdemokraterna väntar med att presentera sitt valmanifest till sist kan man se som smart. Då finns det lite nyheter kvar i valrörelsens slutskede och förhoppningsvis hinner motståndarna inte punktera de förslag som konkretiseras.
Ett annat ord är feghet.
Det är smått fascinerande att tänka sig att svenska folket ska belöna denna monumentala harighet med ett återtåg till Rosenbad.
Små exempel: S ställer in sin medverkan i den över 70 år gamla traditionen med Vasaparksdueller. Att gömma företrädare är inget styrkebesked.
Magdalena Andersson ställer upp på en så kallad AMA – ask me anything – på Reddit. Konceptet bygger på en öppen och ärlig chatt med användarna. Men även på ett S-sympatiskt forum blev irritationen stor över vad som beskrevs som en av de mest meningslösa AMA-trådarna, där Andersson duckade frågor.
De stora exemplen handlar om den otydlighet som partiet självt lanserar.
Expressens politiska kommentator Viktor Barth-Kron har påpekat: Om Socialdemokraterna går till val på budskapet att man ägnat oppositionsåren åt att göra sin hemläxa om rättspolitik och migration – kan man då samtidigt skicka fram Morgan Johansson för att säga att partiet hade rätt hela tiden?
Som om att det största svaghetstecknet för en socialdemokrat är att erkänna att man gjort fel.
Hela frågan om partiet har gjort en vänstersväng efter partikongressen får lika dubbla svar. ”Livsfarlig vänstersväng” trycks på partimerch med hjärtan, som vore det ett öknamn man stolt bejakar. Men de radikala förslagen – som kortare arbetstid och kraftfulla åtgärder mot bostadssegregationen – ströps vid första mötet med högerns invändningar.
Det ger intrycket att det är saker partiet egentligen vill genomföra men inte orkar försvara.
S hävdar återkommande att man inte kunnat göra något åt marknadsmisslyckandena eftersom det funnits en högermajoritet i riksdagen. Samtidigt söker man samarbete med C och KD.
De har gjort en hel kampanj för att locka borgerliga väljare som oroas över att de fått en släng av ”sosse” som sen lugnas av en terapeut att detta är naturligt. Det är kul, men får det också att låta som att socialdemokratisk ideologi är en allergisk reaktion eller en sjukdom. Liksom omfamna din diagnos – den är en superkraft!
Allt för att bevara projektionsytan där så många väljare som möjligt ska kunna se det de själva vill se. Svekdebatterna får komma efter valet.
Det som S hajpade som ”århundradets reform” när deras valmanifest presenterades var Sverigedemokraternas redan genomförda så kallade tiotandvård. Men den ska gälla alla, inte bara äldre. Alltså en kopia av Åkessons vallöfte.
Det andra var mestadels kända saker, eftersom S formligen har hällt ur sig pressträffar där de återlanserat välkända positioner förklädda till nyheter. Men ordet bankskatt finns inte någonstans, vilket verkar visa att Moderaterna lyckats med sin kampanj mot ”bolåneskatt”.
Vad väljarna faktiskt kan förvänta sig för politik beror dessutom på vilka Socialdemokraterna samarbetar med. Alla förhandlingar och uppgörelser ska komma först efter att vi har ett valresultat.
Om Socialdemokraterna vinner ska de först förhandla med småpartier som sätter hårt mot hårt. Lägg till det ett utredningsväsende som vill få upprättelse efter alla snabbutredningar. Plussa på att allmän samhällsacceptans tycks öka för att leva i konstanta polykriser (klimat, Trump, Ukraina!) så minskar det yttre trycket. Saker och ting riskerar att ta tid och det är också en kostnad.
Jag kan ingenting om fotboll, men hörde en beskrivning av det engelska landslagets strategi i VM-matchen mot Argentina: satsa allt på tidig ledning för att sedan köra defensivt. Det såg ut att fungera – tills England förlorade.
Socialdemokraterna ser ut att vara i en nedåtgående opinionstrend men fortsätter backa hem. Feghet kanske inte alltid är det smartaste.
